Miraklet!

den

Just nu ligger min snart 7 veckor gamla son Vile och sover på min mage medan jag skriver mitt första inlägg här på länge. Det jag känner i kroppen är så stort att ibland tror jag hjärtat ska hoppa ur kroppen för att explodera av lycka.

Det skulle inte gå – men han kom iallafall vårt älskade barn!

 

Vi har sagt det varje dag under graviditeten och varje dag sen han kom- det är helt SJUKT! Vi GJORDE honom… hur fasen gick det till och hur är det möjligt att det som är det mest vanliga och naturliga i hela världen känns som det borde stå i alla tidningar och ropas ut i hela världen, för detta är för magiskt för att vara normalt! Men nej, detta är fortfarande det mest naturliga som finns och jag häpnar över hur allt bara fungerar, hur kroppen vet precis vad han behöver och hur man kan avguda ett litet knyte så här mycket…

 

Så nu efter 9 mån av mycket märkliga förändringar (allt är visst normalt när man är gravid, sämre syn, armen domnar bort varje natt, ett extra ben osv… Är du gravid? jag men då är det HELT normalt???!!!) och en förlossning så börjar resten av världen bli en smula intressant igen och det första som får mig att vilja ta mig ut genom dörren är….. (ja, jag är konstig) TRÄNING!!!

BodyCombat, spinning, gymträning och allt som hör till! I MISS YOU! och efter att ha tittat på Vile 24/7 så tittar jag mig i spegeln och undrar – WHAT THE F**K

Så, vad gör jag i tider av förvirring och träningnöd? 

Who you gonna call?

MIIIIIIIIIAAAAAAA!!!

Så nu är det dags att inte bara gå ner graviditetskilon utan ta mig till det mål jag hade innan. Jag har inte bråttom utan sätter min deadline till 31 maj 2013

MÅL: 21 kg ska bort!!!

Så vågen- vi möts igen!!! And this time I have MIA! Tremble!

 

Bild

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *